onsdag 27 februari 2019

Vardag

Vardagen är ibland en "killer" när det gäller hundarnas träning och aktivering. Om inte annat är det mycket tuffare att vara hundägare när man jobbar nästintill heltid, som jag gör. Jag har ju en familj som också kan hjälpa till med hundarna, men det blir kortare promenader och rastningar. Det är mest jag som jobbar med doggsen.
På måndagar går det bra, för då börjar jag inte förrän 13. Då har vi oftast hunnit med närmare milen när det gäller promenerande. Då brukar hundarna vara nöjda många timmar sen. 
Tisdagarna är värre - då jobbar jag 7-19 och hinner/orkar verkligen ingenting mer....Men då tar husse med hundarna på det han kan. Ofta blir det en kortare promenad, följa med i bilen på nån utflykt eller bara hänga hemma.
När jag är på Specialistkliniken onsdag-torsdag har jag lite sovmorgon och då blir det en morgonpromenad på nån halvtimme ungefär. Sen kommer jag inte hem alltför sent, utan då blir det en till promenad. Fredagar är jag helt ledig varannan och slutar 13 varannan. Då hinner man äntligen ta igen lite förlorad tid. Nu på fredag blir det spårträning. Tänkte lägga ett spår i samma längd som det är i anlagsprov. Minst 500 meter blir det och med både vinklar och lite andra svårigheter.
Men sen äntligen kommer helgen och då blir det ofta mycket hundaktiviteter. Då hinner man ofta mer. Tänk, om helgen var längre! önskar det.
På söndag håller jag i en hundpromenad på JR Hundcenter kl 18. Häng med om ni finns i närheten. Helt gratis och brukar vara trevligt. Välkomna!
Jag har anmält mig på en etologikurs som jag hoppas blir av. Jag har anmält mig på flera olika kurser på sistone - clinics/föreläsningar - som inte blivit av av olika orsaker. Men hoppas innerligt på detta. 
Silas har ju alltid varit en aktiv vovve. Lystra är istället väldigt nöjd bara hon får vara med. Även när de är hemma själva så är de lugna. Vi har videoövervakning men det blir inte så mycket underhållning på filmerna..... Men Lystra är utan tvekan lugn och stillsam inomhus.
Men morgonpromenaderna brukar väcka även Lystra. Hon ligger annars kvar hos husse i sängen medan jag och Silas går upp. Men faktiskt har hon börjat röra på sig och kommer ofta springandes när selen kommer fram. Och där har ju som jag berättat om tidigare TTouch-selen hjälpt massor. Förut sprang hon och gömde sig när jag tog fram selen. Hon ogillar när man drar sele/halsband över huvudet. Den här selen är superbra och behöver aldrig dras över huvudet och inte ens behövs det lyftas nåt ben. Älskar de där selarna!! Bästa jag ägt!
 Lystra kan minsann också se crazy ut. Hon är såååå sööööt!!!
Imorgon är det hundkurser igen. Vi ska träna på att hälsa fint och börja träna in ett beteende som är oförenligt med att hoppa på dig när du kommer hem.
Jag kommer också gå igenom lite om etologin bakom beteendet att hunden vill hoppa när vi kommer hem eller när nån trevlig människa kommer på besök. Vet vi varför så kanske vår syn på beteendet samt hur vi väljer att hantera det förändras en aning.
Jag hoppas deltagarna ska få lite "till livs" där fokus kommer ligga på situationen omkring ytterdörren.
På fredag firar jag och maken bröllopsdag och då ska vi ut på en superfin restaurang. Myspys. Dessutom är vi på lördag bjudna på en fin italiensk restaurang. Lyxigt värre!
Ska väl hinna måla ett innertak och förhoppningsvis lägga lite golv eller så. Men hinner vi inte så hinner vi inte. Det kommer fler dagar. Vila måste vi ju också göra.

söndag 24 februari 2019

Viltspår tränas

När det nu ändå är barmark är det kanske lika bra att utnyttja det och träna viltspår. Så blev det idag. 
Sedan jag började laga Silas mat själv, och han därför blivit bättre i magen, och han blivit lugnare med större möjlighet till fokus, så lyckas han bättre i det mesta. Så även viltspår  
Han spårar dubbelt så fort som Lystra och jag har lite svårt att hinna med... Jag fastnar i grenar och vegetation så han måste stanna och kolla vad jag håller på med. 
Han genar lite i vissa vinklar men kommer alltid till målet. Jag ska träna lite mer och sen hoppas jag våga göra anlagsprov med honom. 
Lystra spårar noga och lite långsamt istället. Missar inte en vinkel och gör allt så noga. Vi har gjort anlagsprov för länge sedan men hon spårade för långsamt och klarade det därför inte inom angiven tid. Hon spårade noga och bra, men för långsamt som sagt. Jag borde kanske prova igen.... 
Jag har appen DogTracks men är urusel att komma ihåg att trycka igång den. Gissar att dagens spår var ca 100 meter ungefär, och i formen av ett U. Båda hundarna klarade sig bra och tycker det är roligt.
Nu vilar vi och tar det lite piano. Det är ju ändå söndag 

lördag 23 februari 2019

Mys med fina vänner

Idag tog jag bilen och hundarna och åkte till Lindesberg för att träffa Alexandra och hennes frallor 
En av tikarna höglöper och bor därför tillfälligt hos Alex pappa. Hemma var därmed bara Sture och Alma
Sture gick igång ordentligt och tyckte nog att det var superroligt att få besök. Lystra tog tillfället i akt och tiggde godis
Silas och Alma luktar på marken 
Sture och Lystra hälsar på varandra 
Killarna fick vi koppla ett par gånger för det gick lite hett till, men annars funkade det bra. 
Alexandra har Howsweet Hundmassage och Rehab i Lindesberg och har precis tagit tjänstledighet från tandvården för att satsa på sitt företag. Folk åker från när och fjärran för att få hjälp med sina hundar och jag förstår det, för hon är toppen!! 
Har du en hund som har ont eller som du vill ge en fysisk genomgång av så är det perfekt att ta den dit. 
Alexandra är också hundinstruktör och hundpsykolog, så det finns mycket kunskap där 
Vi var ute i skogen en bra stund och oj, vad hundarna sprang! 
Alma och Lystra 
Efter promenaden fikade vi i deras söta lilla hus och pratade om allt möjligt, men väldigt mycket om hundar.... 

Vi har känt varandra i över 10 år nu och har alltid hållit kontakten även när vi inte bott på samma ställe. Såna vänner får man vara rädd om. De växer inte på träd 
Frallorna var trötta sen. Mina fick sitta i bilen och ha det lugnt medan vi fikade. Lugnast så 😉
Vi har lagt parkettgolv i ett sovrum idag och varit och valt tapeter till ett sovrum  ett kontor och till källartrappan/hallen i källaren. Kommer bli sååååå fint! 

fredag 22 februari 2019

Kurser igång

Den här, ända in i hjärteroten guldglittrande, vovvan var kurshund igår när jag drog igång valpkurs och vardagslydnadskurs under kvällen. Jag har sammanlagt 12 supermysiga vovvar med sina härliga människor. Många kommer i par tillsammans med sin hund. Jag tycker det är jättebra om både husse och matte(eller matte och matte/husse och husse) deltar. Då blir det lättare med uppfostran och relation med hunden i familjen.
Det är alltid spännande första tillfället. Det verkar som jag aldrig kommer sluta vara en aning nervös inför första kurstillfällena. Det ligger så mycket på min axlar. Jag vill så gärna att hundägare och hundar ska känna sig nöjda och att alla fått något indivuduellt behov uppfyllt. Samtidigt är det också så att varje kurs blir unik eftersom deltagarna är det.
Men genom att inte ha så många deltagare så brukar jag hinna med att ge stöttning, tips och råd individuellt
Den här stackarn såg mig och Lystra försvinna från huset och letade oss sedan under hela kvällen, berättade husse. Jag är faktiskt ganska dålig på att göra saker med hundarna individuellt. Det är annars väldigt bra för både dem och mig. Jag tycker man lär sig något nytt om sin egen hund varje gång man drar iväg med en av dem för att göra nåt skoj.
Silas är dock inte riktigt mogen för att vara kurshund ännu....Han vill alldeles för gärna vara i händelsernas centrum och låter mig ofta höra det.... Mitt mål är att han så småningom ska kunna vara med, men han behöver landa mer i sig själv först. Det kommer nog.
Lystra var så lycklig när vi kom hem sedan, och när jag släppte ut henne ur bilen sprang hon till dörren och stod och steppade av iver att få komma in och berätta för husse vad hon varit med om. Att hon hade jobbat på mattes jobb och varit jätteduktig. Ja, jag tror verkligen att det var det hon ville göra - berätta för husse. Det såg ut så. Hon brukar inte vara sådär peppad på väg IN i huset normalt sett. Sötunge!
Med på kursen finns verkligen alla möjliga raser - amstaff, bedlingtonterrier, perro de agua espanol, cane corso, lhasa apso, fransk bulldogg, japansk spets.....Ja, verkligen en salig blandning.
Flera är mina favoritraser som jag läst på lite extra om för att jag funderar vilken nästa ras skulle kunna bli. Det är framförallt den spanska vattenhunden och bedlingtonterriern. Uppenbarligen har jag lite svårt att byta bort pälsraserna.....
I helgen ska vi lägga parkettgolv i 3 rum i huset och jag är sååååå peppad på det!
Den där sura gamla plastmattan ska ut - in ska fräscht och oerhört vackert parkettgolv! Älsk på det!!
Det lutar åt att jag åker till min kompis i Lindesberg också. Det är inte alltid så lätt att hålla kontakten och framförallt fortsätta ses fast man flyttat från stan. Vi brukar försöka då och då att klämma in en liten stund av umgänge. Det blir alltid mycket hundprat då. Hon är ju lika nördig som jag. Hehe
Tror jag ska slumra till lite. Blev lite svårt att somna efter kurserna igår kväll och jag är lite slumrig nu. Har varit en superbra dag på jobbet. Jag har auskulterat vid implantatoperationer och annat spännande(har en nischningstjänst på en specialistklinik som heter Avdelningen för Parodontologi och Implantat) Började i mitten av januari på den tjänsten och nu börjar det kännas som MITT jobb. Dit kommer spännande patienter både när det gäller behandlingsbehovet men så har jag också mer tid att verkligen lära känna patienterna. Jätteroligt känns det!
Men nu är det helg och sånt gillar jag ju också. Hoppas ni får ett härligt veckoslut.

måndag 18 februari 2019

Vackraste inredningsdetaljerna

 Schapendoes måste vara världens vackraste inredningsdetalj! Vem blir inte sugen att ha ett hem pyntat med såna?! Inte tackar då jag nej till sånt myspys! 
Och när de dessutom är så gulliga med varandra så värms hjärtat nästan till kokningsgränsen 💖
...men vad de gör med kläderna under en promenad ska vi kanske inte nämna... Rivare och sprättande under den rätta väderleken gör susen....hmm....Ärs, vi glömmer detta... 
Golven behöver vi heller inte bry oss så mycket om. Och har man såna glädjespridare så är ju lite skit i hörnen helt ovidkommande. 
Tjipp å hej! 

söndag 17 februari 2019

På hundutställning i Motala

Efter en, i mitt tycke, alldeles för lång väntan på Silas fysiska mognad har vi äntligen kommit oss iväg på en hundutställning igen. Idag hade SGVK (Svenska Gårds- och Vallhunds Klubben) anordnat officiell utställning i Motala ridhus. 100 hundar var anmälda varav 29 schappar.
Det är trevliga utställningar, de där SGVK-utställningarna, tycker jag. Det brukar kännas familjärt och avslappnat. Dessutom blir det inte lika trångt som när det är tusen hundar på området.
Silas spratt av glädje från det att bilen svängde in på området och ända tills vi lämnade det. Vilken härlig hund han är.
Han visade sig bra efter att jag fått en liten vägledning av uppfödare Linda på hur jag skulle visa honom (TACK Linda! Det är ovärderligt med sån input)

Silas fick Excellent, CK och placerades 2:a i Öppenklass hanar. 
I konkurrensklass för Bästa hane placerades han 4:a och fick Reservcert. Hans tredje Reservcert.
Efter mycket kamp för att få upp honom i vikt, muskla på honom, en lång väntan på att få pälsen att "landa" och att lära mig hur jag ska kanalisera hans energi så var bara den första delen tillräcklig för mig. Tänk att han, åter igen, fick Excellent. Dessutom ett CK!! Ja, jag hade kunnat stanna där och vara helt nöjd. Men döm om min förvåning när domaren tackade och skickade ut ett par hundar och där stod jag kvar med 2 championhanar och en som blev champion idag. Dessutom tittade domaren en stund innan han valde placering på Silas och den som sedan kom 3:a med cert. Oj, vad kul! Då har vi kanske en chans till bra resultat framöver!
Det utdelades många CK idag. Han var frikostig. Jörgen Hindse heter domaren. Men han delade faktiskt ut ett Good också, så det fanns ett spektra av bedömingar.
Här är kritiken som Silas fick:
 "Medelstor, medelkraftig. Maskulin. En aning kort nos. Bra skalle, ögon och öron. Bra överlinje. Välvinklad. Bra kropp. Utm. päls. Utm rörelser. Utm temperament"
 Lystra och Silas uppfödare Linda (Schalinda´s kennel) visade sin ena tik, Stella, som är ett år yngre än Silas. Hon fick Excellent med Ck och placerades 2:a i klassen.
 Jag fick ingen skärpa på Stella....Hon hade dock ett bra fokus på min godisficka hela tiden, hehe
 Hon har skapligt mycket päls, den stumpan. Här är ett inlägg jag gjorde när hon och bröderna var små. http://hund-lycka.blogspot.com/2017/12/schapendoesvalpar.html
 Med på utställningen var Maria som är syster med Linda och själv har kenneln Wairams. Hon har fött upp Löwchen men har nu en Portugisisk vattenhund som heter Hilda och som är charmigheten personifierad. Läs med om rasen HÄR
Inte heller henne kunde jag få skärpa på. Det var mörkt i ridhuset.
Silas gillade henne. Tror nog hon gillade honom rätt skapligt också. Han är vänlig och hänsynstagande, så han brukar vara ok att ha i sin närhet för de flesta.
 Under tiden vi var på plats hade Hilda hunnit apportera ett par matlådor samt ett bananskal. Maria berättade att hon kommer med allt möjligt där hemma - grytor, stekpannor, förskärare......!!! Dessutom hämtar hon helt sonika det hon önskar från bänkar och bord utan att fråga den rättmätige ägaren.Häromsistens åt hon några ringmunkar. Mums! Jag förstår henne som väljer munkar framför maten som serveras. 
I min smak låter det som en helt underbar vovve med egna idéer!
 Jag älskar schapendoes, men tittar på andra raser inför hundköpet som troligen blir om några år. Portisen har länge varit en stark kandidat och därför är det roligt att ha en representant av rasen i sin närhet. Men det är utan tvekan en aktiv ras som behöver ett jobb.
Det är alltid väldigt roligt att åka på utställningar och tävlingar med Linda och Maria. Vi har roligt ihop och jag gillar att de har båda fötterna på jorden.
Nu ska jag försöka få Silas att äta sin frukost som han inte velat ha på hela dagen....Det värsta är att det är dags för middag också. Undrar om han också har haft oroliga tävlingsnerver....
Vi höres

fredag 15 februari 2019

Frallor och schappar

 Ibland är det bra att jag skriver på bloggen om mina lediga fredagar, för nu hörde min vän Mari av sig för att höra om vi skulle träffas och gå på promenad ihop. 
 Hennes frallor Arvid och Wilma var med båda två - till mina hundars stora glädje! 
Vi gick en promenad på lerig åker och kryssade mellan vattenpölar 
 Arvid och Silas är båda intakta hanar men gillar varandra och kaxar ingenting. De är jättefina med varandra. 
Vi gick mer än en timme och när vi hade gått en timme så hade inte Silas brytt sig nämnvärt om nåt speciellt. Han var lös och var vänlig och hänsynstagande. Men så kissade Wilma och då klack det till i Silas - ett Liljeholmens gick upp! "WILMA ÄR JU TJEJ!!!" Och sen blev han blixtförälskad!! 
Sen drog han i kopplet och gnällde nästan oavbrutet för att han inte fick pussa Wilma. Asså, så lustigt!
Hon ska troligen löpa ganska snart, vilket Silas plötsligt kom på... Oj, vad jobbigt det blev för stackarn då. 
 Vi fikade och pratade i timmar efter promenaden. Mycket hundprat  förstås, men också allt möjligt annat. Mina hundar fick vara i vardagsrummet. Till Silas stora förtret. Men det gick bra. 
Sen var de lite trötta, doggsen. Eller, först följde de med på shoppingrunda i bilen för att därefter få slumra. 
Får se vad vi hittar på imorgon. Ska iaf plocka iordning inför utställningen i Motala på söndag. Jag är så nervös så jag får ont i magen med jämna mellanrum. Det var så länge sen!
Men det blir trevligt! Resultatmässigt får det gå som det går, men det blir roligt att komma iväg igen