söndag 3 december 2017

Nämen, titta! Tanten lär sig!

 Men asså, kolla! Jag har fått över bilderna från nya mobilen så jag kan blogga igen! Är det inte fantastiskt vad en gammal tant kan lära sig!? Helt otroligt! Allt jag behövde var en röd sladd, sen sa det bara SWIISH!!
 Första advent å allt! Vi har varit borta typ hela dagen. Först adventsfirande i kyrkan med stor kör och en massa skönsång. Sen julmarknad i Wadköping med lite shopping av julkrans till dörren och en pepparkaksform som sällan skådats(i formen av en Fendergura). Efter det mat på IKEA samt shopping av lite kläder till både mig, sonen och maken. Därefter en promenad med doggsen i mörkret då de sprang som orkanvindar!! Tur jag hade lampor på dem så jag såg var de var, för det var kolsvart ute!
Igår var jag helt slut och det blev bara en stund lek- och sökträning i trädgården. Sen hade jag ju två privatträningar av två hundar med sina människor. Superroligt var det!! Men mina egna hundar hann jag inte med som jag brukar.
 December och advent! Tänk, vilket år vi haft!! Inte trodde jag förra julen att det skulle vara vår sista jul i Lindesberg! Att vi bara två månader senare skulle ha köpt hus i Örebro! Sen blev det flytt, hunddagis, nytt jobb, nytt hundinstruktörsjobb, dottern tog studenten, dottern flyttade hemifrån...och sen har vi renoverat i huset, maken har fått nytt jobb och Lystra ska snart flytta. Ja, och en massa annat smått och gott. Kanske inte så konstigt om jag är lite trött ibland....
 Silas blir bara finare och finare. Han blir mer och mer charmig och får en alltmer härlig personlighet. Sedan de slutade på dagis har han verkligen kommit ner i varv och landat på ett helt annat sätt. Dagis var verkligen en påfrestning för de här hundarna. Men det är tur att det finns för de som det passar för. Vi är gladare utan.
Fältet på bilden ovan ligger precis bredvid vår gata. Där släpper jag ofta hundarna så de får springa av sig. Det är fantastiskt att ha det där fältet till det. Nu är det tyvärr som i alla större städer att de ska förstöra det här fältet för att bygga bostäder....Asså, jag kräks!! Arg och ledsen är vad man blir. Men å andra sidan känns allt detta igen från när vi bodde i Umeå. Det är ju typ exakt likadan stad men minus älven och istället plus ett slott. Men expanderandet är detsamma. Det visste vi när vi flyttade hit. Men OJ, vad jag kommer sakna det här fältet!! Men nån fördel borde väl komma med alltihopa, kanske. Hoppas på det i alla fall....
Snäääälla matte, får vi slicka på besticken?!
Nope, där är matte en riktig häxa. Jag är livrädd att de ska skära tungorna på nåt, så de får aldrig slicka på nånting i diskmaskinen. Sån är jag!
Men visst ser de lyhörda och lydiga ut i uppsynen, mina busungar! Jodå, de frågar ganska ofta(men inte alltid) om lov först.
Har ni förresten sett det där programmet ännu om de bantande hundarna? 
Även om jag egentligen ogillar bantningsprogram, så är detta ett rättså mångfacetterat program som också tar upp vardagslydnad, hundens behov, gränssättning, hälsoaspekter och mycket mer. Det är inte lika mycket förnedrings-TV som många andra program kan va. Jag beundrar deltagarna som utlämnar sig själva sådär. Jag tycker det är bra för hela hundsverige att vi pratar om övervikt hos hundar eftersom det är allt vanligare. Men ganska enkla medel kan vi ge våra hundar bättre och längre liv. Rekommenderas att ses, helt enkelt.
Nu ska jag sätta upp en till ljusslinga och limma ihop vårt pepparkakshus som ska pyntas på ett sätt så det kommer bli en liten miniatyr av vårt stora hus, med tegelfasad. Kommer bli väldigt sött och mumsigt...får se om ungarna blivit tillräckligt stora nu för att låta bli "takpannorna" och "kristyrsnön"....hehe. Jag gissar: NEJ! De är ju faktiskt "bara" 17 och 19 år gamla. Hahaha

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar