söndag 10 september 2017

Lystra är friskare!!

 I fredags kom min kära vän Alexandra förbi och hälsade på! Så oerhört roligt, trevligt, mysigt!! Som alltid när vi ses så får jag en vitaminkick!
Hon hade sin ljuvliga, unga frallakille Sture med sig och han var så mysig, mjuk och vänlig så hjärtat smälte
 Inte så konstigt att Silas blev kär i honom.
Han ville visst gifta sig med honom....hmm....killar....
 Alexandra är ju hundmassör och har jobbat på Lystra med både massage och laser när hon, efter valpningen, blev lite dålig i ryggen. Hon började gå i passgång, tvekade när hon skulle hoppa i bilen och verkade lite hämmad i lek. Jag började misstänka att det var nåt och Alexandra hittade en spänning i ländryggen och fram vid skuldran. Hon behandlade henne och Lystra blev lite bättre, men inte helt bra. Hon fortsatt vara lite varm och svullen över manken och bakdelen.
Jag har stretchat henne under promenaderna och jag tycker att hon blev mycket bättre.
 Lystra har strulat lite runt löpet och haft det jobbigt. Även många månader omkring löp har hon varit irriterad över baken och nästan "fastnat" i tvättandet där bak. Alexandra sa redan  när jag berättade om detta att ibland kan ryggproblem hänga ihop med irritation i livmodern.
I fredags kände hon igenom Lystra igen och hon är helt bra!! Det enda, som jag själv redan visste, är att hon är lite stel i hamstring-musklerna så det får vi fortsätta stretcha och hålla efter.
Jag är så oerhört glad!! Min fina Lystra! Min ögonsten!
Som jag grubblade över om kastrering var det bästa för henne, men om det nu dessutom blivit bättre med ryggen pga det så är det faktiskt värt alltihopa! Svaret kanske vi aldrig kommer få, men en sak är säker - JAG ÄR SÅÅÅÅÅ GLAD ATT LYSTRA MÅR BÄTTRE!! Jag nästan börjar gråta när jag skriver om detta. Är så vansinnigt glad!
 Jag är en sån där hundägare som hela tiden läser av mina hundar. Jag märker ofta ganska tidigt om allt inte riktigt är bra. Det har jag förstått med tiden. Jag har sett Lystras tvekan när jag bett henne hoppa in i bilen och ofta har jag lyft henne istället. Jag har gått vareviga promenad och analyserat när, var och hur hon går över i passgång. Jag har försökt se om hon blivit påverkad mentalt när hon passat mer än vanligt. Ja, hela tiden har jag och min hjärna jobbat med detta. Tillslut blir man lite skadad, tror jag...
Dessutom har jag börjat titta vrålmycket på andra hundar och hur de rör sig. Det är helt galet så många hundar som går som om de har ont nånstans!! Men så vet jag ju också om den där studien som visat att upp till 70% av alla hundar har problem i rygg och/eller nacke...
 Men vad gäller Lystra så vill jag helt enkelt bara hennes bästa. Precis som alla mina hundar!
 Och hela mitt hjärta hoppar av glädje när jag ser de här bilderna som jag tog i helgen. Ingen kan nog missta Lystras glädje i att springa
 Och en liten matte kanske äntligen, nu efter professionell genomgång av Lystra, kan slappna av liiiite mer på promenaderna och i vardagen.
Måtte du leva i många, många år, min fina Lystra!

3 kommentarer:

  1. Ja visst blir man knäpp av att gå och stirra på hundarna... Men allvarligt talat, hur många människor går inte runt och har lite ont på sina ställen? :)

    SvaraRadera
  2. Tack vännen för en underbar eftermiddag!! Så skönt att Lystra mår bättre och jag är så glad att jag kunde hjälpa henne.
    Kramar!!

    SvaraRadera