söndag 11 juni 2017

Hundutställning och en hektisk vecka

Idag åkte jag och Silas på utställning igen. Nationell utställning i Leksand denna gång. Gick inte så bra som förra helgen, men ett excellent får vi vara glada över. Domaren tyckte visst inte att han var värd ett CK idag.
Dagens kritik lät såhär: "Good balanced for age, good bones, good head and expression. scissors bite, topline could be more typical when standing. Typical tail carriage, good chest, good angulation and side movement. Good coat"
 Det bästa med dagen var att vi fick besök av Mari från Örebro med hennes två frallor. 2-åriga tiken har bara bott hos dem i 3 veckor och är inte så van vid andra hundar, men Arvid ville gärna umgås med Silas
 Arvid ställdes ut igår och familjen bodde kvar på campingen och hade det gott. Då ville Mari gärna komma och titta på oss på söndagen. Jättekul, tycker jag!
 I veckan har det, åter igen, varit väldigt hektiskt!!
På tisdagen fick jag magsjuka efter att min man insjuknat nån dag tidigare och dottern som först ut åkte på det förra helgen. Det spred sig som en löpeld och man mår ju verkligen inte bra...
Jag stannade hemma från jobbet onsdag och torsdag. På torsdagen kom mina svärföräldrar för att bo hos oss över helgen och på fredagen tog vår dotter studenten. Då blev det minst sagt fult upp hela dagen med en massa härliga människor som kom för att fira henne.
Igår, lördag, tog dotterns pojkvän studenten så då var vi i Eskilstuna nästan hela dagen.
Ja, och sen hundutställning i Leksand idag. Synd att vi inte fick tävla vidare när vi hade åkt så långt. Egentligen är 20 mil min absoluta smärtgräns. Men samtidigt är det inte så jättemånga utställningar som är närmare.
Men Silas har knappt ätit nånting den senaste veckan och är som ett benrangel. Jag har inte haft tid/ork att handmata honom heller. Vad jag än toppat maten med så har det inte dugt för honom....Skinkost, vispgrädde, leverpastej, köttbitar.....Suck, nu måste jag verkligen få upp honom i vikt till nästa utställning. Han håller ju inte upp sig ordentligt när han är såhär mager....
 Här har vi båda de söta frallorna som Mari och familjen har. Hemma var deras 11 år gamla schäferhund. 3 hundar har de nu. Vilket hundliv!
Man ser en sån tydlig könsprägel på dessa två. En feminin tik och en maskulin hane.
I veckan har jag inkallningskurs igen. Andra tillfället av två. Hoppas vädret är ok bara.
På söndag går jag en liten 2 timmars kurs med Silas som ska bli spännande att gå på. I övrigt ska jag ha det så lugnt jag bara kan. Åka till jobbet - åka hem - gå promenad med hundarna - sova och sen repetera den ordningen. En vanlig, lugn vardag vore inte helt fel just nu. Räknade ut att jag har 6 veckor kvar till min semester också, så det är bara att försöka ha en bra sommar fram tills dess så jag inte är helt slut när ledigheten äntligen kommer. Det är min plan att göra lagom mycket roliga saker på kvällar och helger fram tills dess, så blir nog sommaren längre.
Hoppas jag orkar och hinner blogga en aning mer nu i veckan. Annars gör jag det inte, helt enkelt.
Kan i alla fall rapportera att Lystra mår bra efter kastrationen och får vara utan tratten en liten stund varje dag nu. Eller...åtminstone när hon är väldigt trött och när vi har bra koll, för hon är lite väl duktig på att slicka sin egen mage. På det viset var det bättre med en fralla i huset - hon KUNDE inte slicka sin mage. Hihi
Hon är galet tovig i pälsen just nu. Måste ha att göra med längden hon har på pälsen just nu. Asså, det är faktiskt så att jag måste kamma henne varje vecka nu. Det blir stora knutar fulla pälsen. Det är jag verkligen inte van vid. Henne tog jag möjligen nån liten tova i månaden på när hon var fullpälsad. Men min förhoppning är att det blir bättre när pälsen blir längre. Hoppas, hoppas....

4 kommentarer:

  1. Hoppas Lystras päls blir bra efter kastreringen! Finns ju risk att de blir luddigare och tovar lättare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det återstår att se.
      Har hört från andra som klippt sina schappar att det tovat som värst i precis den här längden som hon har nu, så vi hoppas den blir bättre. Vill helst ha lång päls på henne om det går. Den är så fantastiskt bra mot både värme, kyla, väta och stötar.

      Radera
  2. Va roligt att ni träffade Mari och hennes små sötisar!! Hade gärna också varit där men tiden finns inte just nu.
    Ta det lugnt nu och sköt om dig!!
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man kan inte vara överallt!
      Nu dröjer det några veckor till nästa utställning för oss med, men sen har vi bokat upp oss på ett par stycken igen.
      Storkramen

      Radera