måndag 14 november 2016

Arousalnivå. Och vilka råd i hundträningen är egentligen bra?

Många är de olika sätten att träna hund på! Många, många!! 
Och hur i hela fridens dagar ska en stackars hundägare kunna välja i flödet?
Just nu tänker jag främst på detta med "arousalnivå" eftersom flera av de hundtränare jag följer i sociala forum pratat/skrivit om just detta och ger så vitt skilda råd att de inte alls kan mötas. Ändå har båda sidor något jag kan ta till mig utav...
Arousalnivå betyder den grad av anspänning eller förväntan hunden har i träningen.
Genom att jobba med hundens stämningslägen så kan man få fram det man själv vill åt - oavsett om man vill ha en hund som glatt står och stampar av förväntan inför nästa arbetsuppgift, eller om man vill att hunden kontrollerat och lugnt avvaktar sin uppgift.
En hundtränare som har en hund som varit väldigt rädd för många olika saker har använt just en hög arousalnivå för att få hunden igenom sin rädsla. Det har i förlängningen gjort att hunden sett att den klarar av situationer den inte trodde den skulle klara. De "gasar" sig helt enkelt igenom det som upplevs läskigt. De använder sig av "träningsbubblan" och bara har alldeles tokroligt ihop. En väldigt intressant tanke, tycker jag.
I lydnad eller annan tävlingsträning används allt oftare träning med en hög grad av förväntan och ofta med framgång eftersom hunden lättare klarar störningarna som finns just omkring sådan träning/tävling samt att den lätt kan fås att hålla kontakten genom väldigt skiftande moment. 

En vallhund behöver klara sitt vallningsarbete under en lång tid och vara fokuserad men inte reagera så snabbt att den överreagerar. En för hög arousalnivå skulle utgöra en risk i vallningsarbetet. Den kan i ivern ta i för hårt med fåren eller ta felaktiga beslut. Likaså vittnar många som tränar fågelhundar där det krävs en fokuserad men lugn hund.
En sak som jag brukar försöka använda mig av för att välja vad som passar mig och min hund, är att fråga hur den aktuella träningsmetoden fungerar i längden och om det finns några risker. 
Jag funderar t ex. över hur en hund som i det närmaste hetsas i träningen egentligen mår i långa loppet. Och om det finns någon risk att den hamnar så högt i stress att den istället överreagerar. Det behöver absolut inte vara så att det inte fungerar att träna på hög arousalnivå om man har en hund som kan varva ner lika snabbt som den går upp i varv. Men många kan inte det.
Likaså funderar jag hur jag ska få min hund att prestera bra och behålla en hög fart i momenten om jag inte hetsar lite. Går det att få hunden att springa fort om den inte "hetsas" en aning? Det är hela tiden en balansgång.

Själv är jag inte en tävlingsmänniska och vi kommer troligen aldrig komma långt inom någon tävlingsgren. Intresset för just själva tävlingsdelen och konkurrensen finns helt enkelt inte.
För mig är det viktigast att hunden fungerar i vardagen och där är en hög arousalnivå oftast inte så önskvärd. En hund som gnäller och står och stirrar på sin ägare för att få hitta på något är inte så trevligt. Därför jobbar jag mycket med "lugn hund får...." i vardagen, medan i inkallningsträningen vill jag gärna få upp förväntan en del så att det går fort. Dock gillar jag sällan hets - kanske främst eftersom jag just nu har hundar som lätt kommer igång ändå.
Men jag är helt klart beredd att ompröva om någon överbevisar mig.

Ofta får man höra att ett sunt förnuft kommer man långt med. Dock bör det sunda förnuftet ständigt vara berett att ändras beroende på ny kunskap. Att känna till sin egen hundsyn, men öppet kunna ta emot ny, bra kunskap. 
Det är oerhört sällsynt med svart/vitt när det gäller hundträning. Det mesta ligger i gråskalan där man måste utgå ifrån individen (både människa och hund-individ)
Det viktigaste, tycker jag, är att man försöker lära sig så mycket om hundar så att man själv kan sålla i flödet. Dessutom tycker jag att det är viktigt att man beslutar sig för vilken hundsyn man själv har och utgår ifrån den.
För mig gäller hundsynen att min hund är som ett barn - den behöver trygghet, kärlek, vägledning, gränssättning, konsekventa regler - men man får inte kränka, skada eller skrämma ett barn till lydnad. Detta i kombination med att vara lite påläst på hundens etologi, flockliv, hundars språk, behov osv utgör en bra grund för att bestämma vilka råd jag tar till mig och inte. 
Där har jag en klargjord grund som kan vara en guide när jag tar hjälp av hundtränare som kan ge råd. Bland de råden väljer jag det som fungerar med min hundsyn och med ett ständigt frågande om vilka konsekvenserna skulle kunna bli. En instruktör eller hundpsykolog som inte klarar att jag ifrågasätter kanske inte har tillräckligt på fötterna... Jag tycker i alla fall att man måste få veta orsaken till att det kan fungera och om det finns några negativa konsekvenser med metoden i förlängningen.
För mig har klickerträningen eller träning med "klicker-tänk" förändrat hela mitt sätt att se på hunden och hur den lär sig. Det har i sin tur gett mig ett mer hundvänligt sätt att se på hela hunden.
En djupdykning i klickerträningen är helt klart något jag rekommenderar alla hundägare - även om du inte sedan tänker träna med just en klicker. Men själva tänket kan man ha med sig i träningen, vardagen och under hela hundens liv. Även utan den lilla dosan
Oj, jag har massvis med tankar om hundträning! Nåt av det bästa jag vet är att öppet och med högt i tak diskutera träningsmetoder med erfarna hundtränare. Jag tycker det är viktigt att med respekt lyssna på andras tankar, kunna stöta och blöta och i slutändan ta till sig det man tycker vad bra.
Har du några erfarenheter och tankar när det gäller att använda sig av olika arousalnivå i träningen? Berätta gärna

4 kommentarer:

  1. Hmmmm, varför måste man krångla till det så med massa nya namn på ganska basic träning? är det för det ska kännas nytt eller? Tycker också man ska ifrågasätta, men ofta är det känslan i magen man ska gå på tror jag.

    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och jag tycker tvärtom att om man inte använder det korrekta ordet så blir det inte tal om detaljerna alls. Jag tycker det är bra att vi som vill grotta in oss i detaljer kan göra det med de olika orden som beskriver det man verkligen menar.
      Magkänslan stämmer inte alltid och är styrd av tidigare erfarenheter på individnivå snarare än populationsnivå. Det innebär att magkänslan inte alltid visar rätt. Men om man har en del kunskap är det lättare att bestämma sig för hur man vill träna i detaljerna.
      Men visst är det samtidigt bra att inte krångla till det. Vad man nu menar med det....
      Det går att göra saker enkla genom att förklara med fler ord, tycker jag.
      Tur man kan göra olika och tala om hund träning på olika sätt.
      Långt svar...
      Kram

      Radera
    2. Och jag tycker tvärtom att om man inte använder det korrekta ordet så blir det inte tal om detaljerna alls. Jag tycker det är bra att vi som vill grotta in oss i detaljer kan göra det med de olika orden som beskriver det man verkligen menar.
      Magkänslan stämmer inte alltid och är styrd av tidigare erfarenheter på individnivå snarare än populationsnivå. Det innebär att magkänslan inte alltid visar rätt. Men om man har en del kunskap är det lättare att bestämma sig för hur man vill träna i detaljerna.
      Men visst är det samtidigt bra att inte krångla till det. Vad man nu menar med det....
      Det går att göra saker enkla genom att förklara med fler ord, tycker jag.
      Tur man kan göra olika och tala om hund träning på olika sätt.
      Långt svar...
      Kram

      Radera
    3. Absolut, jag tänker ju mest på ordet arousalnivå som jag tycker är lite krångligt. Tror vi pratar om samma sak men använder olika ord.
      Kram

      Radera