lördag 29 oktober 2016

Hundhelg!

 Gissa vad Silas har span på
Det ska sågas färskfoder i köket! Och en viss liten grabb lämnar inte köttkorven ur sikte fastän matte gått därifrån. Han väntar ihärdigt och uthålligt! Ja, eller så särskilt uthållig är han kanske inte, för han påminner mig då och då med ett litet pip eller skall, "Hallå, matte! Du har väl inte glömt vad du skulle göra i köket?!"
 Lägga sig kan man göra efter ett tag. Men släppa korven med blicken gör man inte!
Det blir alldeles för mycket plastbitar i spånet som blir efter sågningen, så vi brukar inte vilja att de käkar upp det som hamnar på golvet. Vi torkar bort det och sen får de ta sig nån liten slick efteråt.
Man kanske är lite petig, men så gör vi i alla fall.
De stora Vom og Hundemat-korvarna köper jag för att jag får bättre pris då än om jag köper 500g korvar. De här ligger på 5 kg var. Vi fick leverans på 6 korvar nyss och det fanns redan 3-4 korvar i frysboxen. Gissa om vi fick stuva....Men det gick!
 Silas växer så det verkligen knakar om det! Helt otroligt!
När man känner över hans kropp samtidigt som man känner på motsvarande ställe på Lystra, så känns det som han är precis lika stor. Han är redan något bredare över nosen, över baken och ryggen känns han lika bred som hon. Han saknar några centimeter innan han har samma höjd, men det är bara några veckor kvar innan han växer om henne. Han kommer bli en stor kille, tror jag! Men säg inte det till min man.....han vill inte ha nån stor hund. Hihi, busig jag är. Om han fick välja skulle han helst vilja ha en som är lika stor som vår fralla vi hade tidigare. Inte större....Jag har långsamt utsatt honom för allt större hundar. Nästa blir väl en grandis. Moahaha. Nejdå, jag skojar lite.
 Lystra tar det hela med ro. "Jaja, Silas må vara störst, men det är jag som är bossen!"
 Vi har lite stökigt i vardagsrummet - det står galler överallt för att kunna dela av hemma om de busar för mycket, det ser ut som vi är en småbarnsfamilj, för det ligger leksaker överallt! Vi har leksakerna i en låda som vi lägger alla sakerna i med jämna mellanrum, men hundarna går själva och drar ut grejer från lådan och sen är det lika stökigt igen.
Men det gör inget! Vi gillar att det syns att vi lever här hemma.
 Matte har fixat en jättegod sak ute på farstutrappen. Den smakar verkligen MUMS!! Om man inte smakar på själva pumpan, så smakar skaftet nästan lika gott som ett märgben! Ja, det verkar i alla fall Silas tycka... Han kan knappt gå ut och kissa numera, för han fastnar vid pumpan varenda gång.
Jag ville sätta en egen, kärleksfull prägel på den importerade högtiden och gjorde ett par hjärtan i pumpan. Jag låtsas att det är mitt och makens hjärtan som möts på mitten. Det är väl en fin bild?
Vi firar 20-årig bröllopsdag i vår. Tänk, vi har levt ihop sen jag var 16 år och nu närmar sig det stora FYRA-NOLL med stormsteg. Det innebär att vi hängt ihop mer än halva mitt liv. Ja, och makens med för den delen. Då förtjänar vi väl att få våra hjärtan avbildade på en pumpa, eller vad tycker ni?
 Igår kväll var det hundpromenad med Lindesbergs Hundcenter igen. Jag höll mig lite i bakgrunden. Det var egentligen Carolines promenad den här gången. Men det blir lätt att man ramlar in i instruktörsrollen ibland ändå. En reporter från LindeNytt var med för att göra ett inslag om oss. Det var Camilla som jag känner sedan tidigare. Hon har nämligen också 2 hundar och de har gått på samma kurs som mig och Lydia en gång för flera år sedan.
Hennes ena hund är gatuhund från typ Rumänien, tror jag. En försiktig och osäker tjej. Men HJÄLP, vad hon knäckte alla på specialsökskursen! Hon jobbade som en maskin. Det var verkligen hennes grej. Hon växte flera centimeter av att få göra nåt sånt som nosarbete.
Jag tänker på henne med jämna mellanrum. Det var fantastiskt att se.
 Vår granne Sally var med tillsammans med matte
 Det var 10 hundar med. Ganska bra ändå med tanke på att det var fredag kväll. Många gör nog annat än att gå på hundpromenad. Normalt är det runt 20.
Men schapendoeskillen som varit med en gång tidigare kom åkandes sina 5 mil enkel resa igen. Superroligt att de kommer trots att de har så pass långt att åka. I Köping bor de.
Det är så roligt att se honom bredvid Lystra, för det ser ut som de är två helt olika raser. Han är superstor, bredare och har en helt annan svans än hon. Men så är ju Lystra en liten tjej också - som dessutom har minimalt med päls just nu.
 Det blev lite kontaktövningar och stadga. Caroline introducerade omvänt lockande. Avancerat på en vanlig hundpromenad, men det är verkligen det bästa sättet att träna stadga på, tycker jag.
Jag hade ju bägge hundarna med, så jag fick träna min simultankapacitet när jag öppnade och stängde mina händer i olika takt. Belönade Silas oftare och hade högre kriterier för Lystra.
Man ska inte göra det lätt för sig....
 Det är så roligt och trevligt på de här promenaderna!
Under helgen skulle artikeln om promenaden komma ut, så håll gärna koll på hemsidan http://www.lindenytt.com
Ja, det var ju kolsvart ute, så mina två fastnade inte riktigt på bild så bra...
Men de var med!
Jag filmade litegrann när schappen(som jag inte minns namnet på. Typiskt mig. Har världens sämsta namnminne) och frallan Arvid lekte.
Ser ni Ocean där i bakgrunden? Han satt i bilen under promenaden, men kom ut i slutet. Till Silas stora lycka!
Nu ska jag på promenad med Monika och Sally. Det blir bara Silas som får följa med den här gången.
Lystra ska få ett motionspass senare. Vi hörs!

2 kommentarer:

  1. Silas växer verkligen så det knakar!! & galet söt! <3

    Mysigt med hundpromenaden, vi har åxå hundträffar av olika slag i stan, förut var vi med, men inte numer

    Varm kram till er <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det gör han verkligen. Tack snälla!
      JA, det är kul med hundträffar av olika slag. Jag älskar såna!
      Varm kram tillbaka till er !

      Radera