torsdag 27 oktober 2016

Bilder från en vinterdag

Det är inte långt kvar till vintern nu och vinterbilder är ju lite extra härligt.
Här är några bilder som har nåt år på nacken
Vintern är trots allt underbar! Åtminstone när det är "riktig" vinter med kyla och snö. Det tycker åtminstone jag som är norrlänning.
En plaskig, kylig och ruggig vinter är inte så mycket att hänga i julgranen. Nä, riktigt ska det va!
Lystra tycker samma sak! Det syns lång väg när hon kommer igång i snön.
Silas har inte byggt upp samma snöintresse som Lystra, men jag räknar med att det bara är en tidsfråga. Med en sån mamma som Lystra så borde han lära sig ganska snabbt
Med snön kommer ljuset och det blir lättare att hitta på saker utomhus. Bygga snögubbar och ljuslyktor, åka skidor och pulka...
Snart är han här, Kung Bore, och vi kan njuta av snön.
Tills dess får vi försöka njuta av de fallna löven som täcker gatorna, det mysiga mörkret och förväntan mot vintern. Hösten är minsann inte så dum heller.

Silas är inne i nån period just nu då det mesta är läskigt. En försmak av den riktiga tonårstiden, månne? Tiden 13-16 veckor kallas för "Halv könsmognad" och då kan valpen bli orolig,
okoncentrerad, vaktig, morrig. Så det är normalt att det blir så.
Jag försöker hjälpa honom att komma över oron genom att ta lugna "titt-promenader" runt kvarteret nån gång varje dag. Tittar på människor, hundar, soptunnor mm. Blir han rädd låtsas jag som ingenting och antingen ger honom tid att titta färdigt eller går vidare. Han är faktiskt väldigt skeptisk just nu. Men hoppas förstås att det beror på att han är 15 veckor och håller på att bli stor. Bara att ha tålamod. Lystra var precis likadan, minns jag.
Ibland tar jag upp några blad från marken som jag tittar på eller leker med helt själv. Min  tanke är att han ska se att jag inte reagerar och därmed inte heller själv reagera. Hittills har det funkat!
Risken om jag försöker lugna honom eller avleda honom aktivt, är att han tolkar det som om jag också är lite orolig. Risken är också att jag får något i rösten som inte är bra, och då är det nog bättre att jag bara är tyst. Det är min satsning i alla fall.
Vi går ut när det är ljust, när det är mörkt, alla tider på dygnet - för att täcka in så mycket variationer som möjligt. Nästan varje promenad träffar vi någon hund, så det är också jättebra träning.
Men vi ser också till att han hinner vila ordentligt emellan, för att hinna processa sin omgivning och alla upplevelser.
Att ha valp är mycket träning och engagemang.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar