onsdag 4 maj 2016

Himmelriket lokaliserat

Kolla!! Ja, det fanns mycket sött i lilla byn Morskoga igår ikväll!
 Igår höll nämligen jag och Caroline utställningskurs med ett underbart gäng deltagare som verkligen tar till sig allt de får. De är så villiga att lära sig och de är så fina med sina hundar!
Dessutom jätteroligt att 2 av hussarna följer med och sitter som publik, intresserat lyssnande! Det är väldigt kul, tycker jag.
 Igår tränade vi bordsträning på marknivå. För att hunden ska lära sig att det är trevligt på bordet är det en fördel om den får ett mycket positivt intryck av det till att börja med. Vi hundägare kan ofta behöva stötta hunden mycket när den står på bordet.
Vi testade också tempo som passar den specifika hunden när man ska vänstervarva, hur man får hunden att trava snyggt och hur man kan belöna snyggt travande. Inte så lätt för boxervalpen som hade sina ben både högt och lågt. När jag testade att belöna med leksak blev det stor skillnad, faktiskt. I vanliga fall brukar det vara oklokt att ha leksak till en uppvarvad hund, men när man gör det rätt så funkar det. Jag började med en stunds lek för att får hunden intresserad, sen stoppade jag leksaken i fickan och lockade med hunden i trav. Så fort boxern travade ett par bra steg så berömde jag och slet fram leksaken. Tanken är att ägarinnan sedan ska träna med långsam ökning av antal steg för belöning. Det kommer bli jättebra, trots att vovven är överglad! 
Det som är svårt är att ha tillräckligt låga krav(kriterier) för att hunden ska få sin belöning. Ofta har vi för bråttom att avancera, men då blir det inte tydligt nog för hunden. 
Den andra svåra delen är att belöna i rätt tillfälle så hunden förstår vad den gör som är rätt. 
Det tredje som är svårt är att hålla reda på allt man ska göra - hålla i kopplet, hålla i belöningen, göra rätt med handen, hålla koll på hur hunden står....Ja, lätt är det inte! Det är därför vi tränar.
Om man tränar hund mycket så kommer det till slut att sitta i fingrarna hur man kan rigga så det blir enklare för hunden att göra rätt och därmed snabbare få belöningen. Då går också träningen fortare framåt. Men man ska inte klanka ner på sig själv - alla är barn i början och det är bara genom att gå kurser, lära mer och träna regelbundet som man till slut "får hundträningen i fingrarna"

Vi kollade också om det finns någon specifik sida av hunden som är bättre att vända mot domaren vid individuell bedömning.
Dessutom hann vi med att testa självställande, som jag helst vill använda mig av. Det betyder att hunden själv ställer sig snyggt på mitt handtecken. Det lär man in i små steg och faktum är att det blir mycket tydligt för hunden med handtecken istället för en verbal signal(ett kommando)
 När kurserna var slut och vi instruktörer höll på att packa ihop för att åka, kl 21.00 så kom ägarinnan av ridhuset, som vi håller till i, ut och bjöd in oss att titta på deras valpar.
 Det var ungefär då jag började känna att himmelriket var nära.
De var så ljuvliga!!
5 veckor gamla Border Collievalpar befann sig i deras kök
 Väldigt sociala och framåt. Vi klappade och myste en bra stund medan kvällen blev sen
 Kenneln heter Revalill och deras 4 vuxna BC var nåt av det mysigaste jag träffat!!
Väldigt lugna, sociala och kelna. Mamman till valparna kom till mig och stack in sitt huvud under min arm för att berätta att hon ville att jag skulle kela med henne.
 Ja, man blir ju inte precis MINDRE valpsjuk av såna här upplevelser
 Passande att få träffa såna här godingar ungefär en vecka innan min egen tik ska paras. Man får liksom lite extra motivation
 Valparna var svart/vita eller svart/vit/bruna
 Hjärt-knipande sött!
Tog bilder med mobilen, så det är väl inte världens snyggaste bilder. Dessutom hade valparna haft kiss-party precis innan vi kom, så det var fläckar lite överallt.
 Alla valparna var tingade, och tur var väl det!
Fast jag är förstås fast för schapendoes....skulle vara svårt att byta. Men vallhundar är nåt speciellt!
Så nu vet jag - Himmelriket finns i Morskoga

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar