lördag 5 mars 2016

Ett helt år av saknad - frallan Lydia

 Nu har det gått ett helt år sedan Lydia fick somna in på grund av sina sjukdomar. 
I april i år skulle hon ha fyllt 4 år
Men idag blir det fokus på hennes gladaste stunder genom de bilder jag tänkte dela med er.
Hon bjöd på så många glada skratt
 Hon hade redan hunnit bli lite "tant" innan Lystra flyttade hem till oss som valp.
Det faktum att Lydia fick en bebis på halsen väckte upp henne och tog fram leken i hennes liv igen.
Plötsligt började hon om med "fralla-rejsen" igen. Frallarejsen som inte liknar rejs hos någon annan ras utom möjligen mopsar. De liksom krummar ihop hela sin lilla kropp och nästan rullar fram i en fullkomligt galen rusning runt, runt. De ser ut som rullande köttbullar!
Men som den bulldogg hon var, så kunde hon lika snabbt ta slut. Och en bulldoggs känslor ser man låååång väg! Där finns det inget som heter: ligger bara för att det är skoj, utan precis som bilden visar så var hon vid fotograferandets stund helt slut och ville kanske egentligen sova i sin hundsäng där hemma.
Det var första gången jag hade två hundar samtidigt. Den tiden var så fantastisk om man bortsåg från sjukdomstiden. Att få se hundarna leka och se vilket samspel som hela tiden pågick dem emellan var så roligt och samtidigt lärorikt för mig
 Fransk bulldogg kallas ofta för "hundvärldens clown" - och det med all rätt.
De är alla så olika i mentalitet, personlighet, uttryck, intressen osv. så det är nästan svårt att säga hur en fralla egentligen är. Alla är helt enkelt olika
Lydia var både en latmask, men samtidigt hade hon arbetsmotor och en fantastisk följsamhet som gjorde det roligt att vara ute och tävla i rallylydnad. Hon följde mig i vått och torrt (nåja, kanske inte i vått dårå...Hon gick RUNT all vattenpölar och när det regnade ville hon inte ut alls...)
Hela hennes första år fick vi träna henne att inte gå fram till alla människor vi mötte på promenaderna. Hon älskade människor!
 Eftersom hon var en aktiv fralla så hade hon muskelmassa som var imponerande och som troligen höll henne friskare fysiskt än hon egentligen var. 
I sin olikhet så var de här två så enastående söta tillsammans. Jag har mängder med fantastiska bilder på dem tillsammans i alla möjliga konstellationer - både poserande och i full fart
Man ser glädjen lång väg!
Lydia kommer alltid finnas hos oss. I våra hjärtan och i ljust minne
Hon var mycket speciell för oss och vi älskar henne ännu
Lydia, jag hoppas att du har ett varmt och kärleksfullt knä att sova på där uppe i himlen! Det är du värd!

3 kommentarer:

  1. Åååå underbara Lydia! Har det gått 1 år, känns som igår. Älskar Lydia, hon var och är en pärla. Hon finns i våra hjärtan. Mina tankar går till dig min vän <3
    Massor med kramar!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack vännen!
      Ja, hon var underbar, lilla Lydia!
      Saknar henne och ser på fotot av henne varje dag.
      Men hon har det bättre nu när hon slipper ha ont
      Kram!

      Radera
    2. Tack vännen!
      Ja, hon var underbar, lilla Lydia!
      Saknar henne och ser på fotot av henne varje dag.
      Men hon har det bättre nu när hon slipper ha ont
      Kram!

      Radera