onsdag 30 april 2014

Knappt en enda normal bild idag...

Ikväll åker vi till vänner på knytismiddag och då ska hundarna stanna hemma. Med andra ord blev det hundlek i skogen/fotbollsplanen för att göra av med lite energi inför det
 Lystra smyyyyger på Lydia. Ett ögonblick senare är det fullt bus
 Huvet ner och resten upp.....eller hur man brukar säga...

 Jaaa-happ...mer bus...
 Ååååh, så söta! De ser precis likadana ut som sin matte när hon är ute och springer. Gapandes med tungan utanför och benen åt alla möjliga håll samtidigt och med en lustig lutning...och dessutom med ett lidande ansiktsuttryck.....
Nämen titta: en normal bild på Lystra!! Wow!
 Javisst.....mera normala bilder....
 Lydia gör verkligen sitt bästa för att lära lillasyrran att rulla. Lystra ser och lär
 Lite stretching efter rull-träningen
 Hmmmm, få se....tog jag med mig ryamattan ut till fotbollsplanen....?!? Nähä, det var en schappe som smyger på sin frallakompis! "Om jag lägger mig såhär så ser hon mig nog inte...!"
Nämen titta - en normal bild till!!
 Lystra tjatar på att få börja träna fotboll med de andra coola killarna
De verkade lite VÄL hårda, tyckte jag

Tjipp tjipp!
Ta det lugnt med brasor och smällare så ni har lika många fingrar i maj som ni hade i april! Och ni som ska sjunga i manskör: ni är de absolut viktigaste personerna på hela valborgshelgen!! Tycker i alla fall jag!
Trevlig valborg

tisdag 29 april 2014

Vad blir det för mat?

 Ojdå! Vissa tar sig friheter. Och jag låter henne ibland sitta vid bordet.....men hon får inte lägga nosen mot bordskanten. Det är "ajabaja". Och hon är så mjuk och fin i sättet så det räcker att viska att hon inte ska röra bordet.
Hon sitter ibland bredvid mig när jag fikar och vi kramas och myser.
 När de måste befinna sig på golvet medan resten av familjen äter ser det ut på följande sätt. Lydia sitter som nån slags Buddha-figur och ser allmänt lidande ut. Ofta stirrar hon på nån av oss så att man inte kan låta bli att möta hennes mjuka blick
Lystra har inte samma tiggar-fokus och ligger ofta och vilar som nån slags ryamatta, men ibland sitter även hon och tittar på oss.
Här har vi Buddha-formationen på Lydia och Lystra bjuder på ett sött litet leende.
Den här gången fick de slicka en tallrik.

När jag ändå har chansen tänkte jag dela lite hund-forskning. Klicka på länkarna:
Sammanfattningen
Läs mer
Det har nämligen visat sig att hunden mår bättre av att vi hälsar ordentligt på den när vi kommer hem efter att ha varit borta en stund. Så det här med att ignorera är kanske inte det bästa....även om det ibland går lite vilt till.
Personligen märker jag att mina hundar snabbare lugnar ner sig om jag hälsar ordentligt men lugnt. Lydia får gå omkring med något i munnen en stund och få en klapp då och då. Lystra blir inte nöjd förrän hon får komma upp i famnen och slänga sina framben om min hals. Efter en ordentlig kram-å-puss-stund så är hon nöjd.
Så kramas på, ni! Ni har forskningens stöd!

söndag 27 april 2014

Helgens bravader

 
 Igår var det lördag och strålande sol! Hundarna strosade mycket i trädgården hela helgen medan vi  förberedde för nästa veckas dränering av huset. Flyttat några pioner, grävt lite nära ledningarna för att lokalisera dem i detalj. På måndag hämtar vi minigrävare och Stefan ska själv gräva och fixa allt det andra. Lite lätt nervöst...
Men hundarna hade det bra medan det jobbades.
  Vackra, söta, spralliga, coola, underbara Lystra!
 Här slänger hon med skägget så det står ut som en kvast!
 Supersnygga Lydia spanar i motljus
 Lite bus och jaktlek
Här har vi lyckliga, spralliga fluffhunden
Äntligen har vi stor säkerhet på båda hundarna vid den osynliga gränsen, vid trappan, ute på gården!
Även om nån är nere på parkeringen så stannar hundarna ovanför trappan. Självklart är vi inte 100% säkra på Lystra ännu - hon är ju inte ens 7 månader än, men Lydia är nu 2 år och är så gott som idiotsäker precis där. Hon står och steppar med alla fyra benen av lycka när vi kommer. Hon ser så rolig ut. Det riktigt kryper i henne av vilja att gå oss till mötes.
Det är så skönt att slippa ha staket runt hela gården. Att de kan klara av att stanna på gården ändå.
 På lördagen blev det stadsträning igen. Man måste passa på att miljöträna så fort man får chansen. Lystra fixar det bra. Hon skäller ibland enstaka skall om hon ser en hund eller känner lukten av nåt (hon vädrar i luften och verkar vilja berätta vad hon känner). Jag tror att det är lite valp-osäkerhet så det kommer minska, men jag skulle vilja att det var lika bra varje dag och inte så ojämnt som det är nu. Vissa dar skäller hon knappt alls och andra dagar skäller hon ofta.
Lydia är faktiskt den som har svårast att koppla av på stan. Hon ska som vanligt ha koll på allt. Barn som leker är svårast. Har de dessutom nåt som rullar - skateboard, kickbike mm, så sitter hon och joddlar efter dem. Ååååh, hon bara lääängtar efter att få jaga en sparkcykel!!!!
Maken och sonen kom ner på stan efter ett tag och vi gick och köpte glass.
 På vägen hem doppade hundarna tassarna. OJ, vad vi blev snopna när Lystra klev ut i det blöta efter att ha sett så skeptisk ut några sekunder tidigare.
 Mäh, hallå!! Lystra ser ju ut som ett FÅR när hon har så smala ben!!

På väg hem fick Lydia springa vid cykeln en liten bit, men hon blev så snopen över att lämna mig så hon stannade och tittade efter mig. "Matte, kooooom!"
Det är vårt gula hus ni ser på höger sida längre fram. Jag älskar vårt bostadsområde! Det är vackert, lugnt och nära stan, skogen och sjön!
Idag blev det 40-årskalas hos en vän till oss. Det var ett överraskningsparty dit det kom ca 20 personer. Jättetrevligt! Jag envisades med att ta med hundarna. De blev överlyckliga när vi kom dit men efter ett tag blev de lugnare.
 Lydia hittade en lugn plats där hon kunde spana på barnen som lekte i den inhyrda hoppborgen och på studsmattan
Några av ungdomarna ville låna Lydia och testa lite agility med henne. Hon höll stenkoll på mig hela tiden och istället för att hoppa så kröp hon under... Man är väl inte dum, heller!

lördag 26 april 2014

Ringträning och artikel i Småfranskan

Igår var vi några som träffades för ringträning
3 hundar blev det och vi hade Alexandra med som agerade domare och klämde och kände på hundarna och tittade på tänderna på Yrjas och Lystra.
Pälsade mexikanska nakenhunden Jasmin, som för övrigt kommer vara min projekthund på instruktörsutbildningen, är väldigt försiktig och ville inte komma nära nån annan än matte. Så hon slapp visa tänder.

Jag kan lova att Lystra gillar Yrjas! Men väldigt tydligt är att hon gillar Jasmin också. Jasmin ville först inte att hon skulle komma nära henne, men efter ringträningen och efter att vi stått och pratat en lång stund släppte vi dem lösa och då lossnade det för Jasmin.  
Det är så kul att se Lydias mjuka, fina sätt mot andra hundar. Hon svarar jättefint på deras signaler och låter dem få avstånd om de behöver det.
 Snygga Yrjas hade en halv familj med sig runt i "ringen". En vinterstövel och en vanlig stövel hade lilltjejen som hade klätt sig själv när det blev brått att göra sig iordning inför träffen. Sötnos!
 Efter ringträningen blev det lek. Jaktlekar blev det och OJ vad de är snabba, Lystra och Jasmin! Yrjas var bra sugen att hänga på men hade inte en chans!
 Jasmin är snart 5 månader, tror jag. De kommer nog bli som ler och långhalm, de här vovvarna eftersom de växer upp ihop och dessutom har ungefär samma leksätt
  Vi har alltid så kul ihop när vi träffas! Vi har blivit ett härligt gäng som gillar varann!
 Mina hundar fick middagen i gräsmattan ikväll och nu sover de båda två som stockar!
Idag kom äntligen Småfranskan - tidningen som Fransk Bulldogg Klubb ger ut 4 ggr/år. Den satt jag och läste medan hundarna sökte mat. Lindesbergarna utgjorde minst sagt en ovanligt stor del i tidningen!!
 Jag hade skickat in mina bilder från frallaträffen vi hade för ett par veckor sen. De hann komma med i tidningen och fick ett helt uppslag
Jag och Alexandra var med också för att vi gått kurs i specialsök med våra frallor. En annan fralla som håller på med specialsök var också med. Jag och Alexandra hade svarat på några frågor om specialsök och hur vi tycker det är att träna sådant och stora delar av texten fanns med i tidningen.
Överlag är det verkligen jättekul att tidningen skriver om aktiviteter av många olika slag! Det är mycket om utställning och hälsoproblem - kanske är det så i alla rastidningar, men det är superkul att de även tar med lite annorlunda inslag och inslag som handlar om att aktivera frallorna som de hundar de är
Ser ni bilden på mig och Lydia nere till höger?

fredag 25 april 2014

Hundpsykologernas "fader" på besök

Igår var jag på föreläsning med Hundpsykolog, författare Anders Hallgren på biografen i Lindesberg. Nästan fullsatt var det i lokalen.
Lindesbergs Hundcenter var arrangörer. Jag har hört Anders förut, men han är nåt alldeles speciellt!! Som en hundexpert och ståuppkomiker i ett enda paket!
Han pratar mer om hundägare än om hundar - och med all rätt! Ofta är vi människor svårare att förstå sig på än våra hundar...och ännu oftare misstolkar vi våra hundar så vi får dem att ägna sig åt det som vi vill de ska sluta med....
 Anders visade skådespel från vardagen där han skiftade mellan att spela människa till att därefter visa samma situation ur hundens perspektiv. På så vis kunde man lättare se hur vi människor skapar eller åtminstone förstärker oönskade beteenden hos hunden.
 Ja, man skrattade så man fick träningsvärk i kinderna!! Ibland skrattade jag så högt så jag nästan skämdes...Jag sa NÄSTAN - jag är så gammal så vettet att skämmas har jag snart förlorat.
Forskningsresultatet om många hundars B-vitaminbrist talade han om en hel del. Genom att ge extra tillskott av framförallt B6 kan vi få hundar som har lättare att slappna av eftersom serotoninhalterna höjs. B-vitamintillskott kan heller inte vara skadligt, vilket gör att Anders sträckte sig så långt som att rekommendera alla hundägare att ge det till sina hundar.
Anders illustrerade på ett mycket effektivt sätt hur vi "hjälper hunden" att vakta huset genom att "skälla" tillsammans med den och rusa mot dörren. När vi dessutom skäller på hunden får vi den alltmer uppvarvad vilket gör att den skäller ännu mer....
Så om du vill ha en hund som skrämmer besökarna ordentligt med starka, arga skall så ska du skrika och visa dig hotfull mot hunden när den börjar vakta. I annat fall kanske det är bättre att hålla sig lugn...
Han visade också hur en koppelpromenad kan upplevas av hunden och förklarade att en hund som fått utlopp för sin extra energi sällan drar i kopplet. Att vi ska ha sele på hunden och framförallt aldrig ha stryphalsband är för honom självklart med tanke på att 70% av alla hundar har nack- och ryggproblem - mycket pga dragande i kopplet av både hunden och ägaren. Ett enda knyck i kopplet kan räcka. Denna information tar han från modern forskning som han till stor del själv varit aktiv i att ta fram.
Aktivera hunden innan promenaden genom godissök och problemlösning så drar hunden mindre i kopplet sen. Det var ett av de hetaste tipsen.
Om man undrar vad man ska bli när man blir stor så rekommenderade han att fundera på hundfysioterapeut eftersom så enormt många hundproblem har med rörelseapparaten att göra. Hundpsykologer och fysioterapeuter jobbar ofta i nära samarbete eftersom många hundar med aggressions-/stressproblem kan komma ifrån en fysioterapeut och vara en glad och helt förändrad hund. Hunden kan ha smärta som gör honom ilsken på allt och alla...
Anders nuvarande hund Macho (liten korsning) gestaltades en del och det berättades att han får ta många beslut själv, vilket i studier visat sig ge hundar med bättre immunförsvar. Att få ta initiativ om vilken väg man ska gå på promenader, få svar från husse/matte när han visar att han vill något särskilt - det ger en bättre stimulerad hund och INTE en hund som "tar över hemmet". En sund relation ligger till grund för Anders Hallgrens hundhållning och de råd han ger till hundägare.
 Efter de underbara, beskrivande, målande, klockrena, dråpliga sketcherna blev det fikapaus med mingel. Jag träffade många av mina hundvänner, tidigare kurskamrater, träningskompisar, grannar och senare också Lystras uppfödare Linda. Jättekul!
Under den avslutande frågestunden tog många - fler än vad som hanns med - tillfället i akt att fråga om egenheter hos sin egen eller andra hund.
Vi fick en presentpåse med Acana hundfoder(som jag ger Lydia redan och kommer byta till för Lystra också när vi byter från valpfoder), presentkort och rabatter på både Hundcentret och Elkedjan.
Såklart kunde jag inte låta bli att köpa en bok....många av Anders böcker har jag faktiskt läst OCH jag har tyckt om varenda en! Nu blev det en eländes-elände-bok: Problemhund och Hundproblem!
Åh, vad jag längtar tills jag har tid att gotta mig i  den.
Läser just nu mängder av böcker genom instruktörsutbildningen så jag hinner inte just nu, men framemot sommaren, kanske.
Idag ska vi ringträna i Lindesberg. Ha en trevlig helg!